Argument för en fast förbindelse över Kvarken

Vindkraft

-Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som expanderar snabbt men ännu är relativt blygsamt utbyggd i Sverige och Finland jämfört med Danmark och Tyskland. Kvarkens kust- och havsområden är potentiellt viktiga områden för vindkraftsetablering, inte minst i Finland där förhållandena i Kvarken och Bottenviken uppvisar betydande nationell potential.

-Det har dock visat sig problematiskt med vindkraftsetableringar nära bebodda områden och fritidsbosättningar i skärgården, dessa planer har mötts av starka protester. En vindkraftsetablering ute till havs är lämplig både med tanke på hänsyn till befolkningen samt miljöhänsyn. Ute till havs är varken ljudet eller åsynen av vindkraftverken störande. Dessutom är vindförhållandena mest idealiska ute till havs.

-Vindkraftverken skulle kunna byggas mycket högre än motsvarande nära land. Dessutom skulle inverkan på djur- och fågellivet vara väsentligt mindre.

-I byggnadsskedet skulle stora synergieffekter mellan byggandet av vindkraftverken och bron kunna uppnås. Underhållet av vindkraftverken skulle vara enkelt att sköta i och med att vindmöllorna skulle finnas utplacerade längs bron.

-Även elkraftsinfrastrukturen (låg- och högspänningsledningar, transformatorer) kunde ha stora synergieffekter av ett brobygge.

-Ett argument som ytterligare talar för lämpligheten av vindkraftsetablering längs Kvarkenbron är det grunda vattendjupet i Kvarken, som mest 25 m.

Turism

-En fast förbindelse över Kvarken skulle exponentiellt öka marknadspotentialen för regionens turism. En Kvarkenbro skulle bli en stor sevärdhet i sig själv (jfr Repolbron, trots att den endast är ca 1 km lång är den ett välkänt landmärke och ett populärt turistmål), såsom de flesta stora broar i världen.

-En fast förbindelse skulle också öka konkurrenskraften för turismbranschen i regionen och ge tilläggsvärde.

-Vidare skulle en fast förbindelse öka tillgängligheten till respektive land för turister. I nuläget har turismen mellan norra Sverige/Norge och Finland/Ryssland inte på långt när nått sin fulla potential, och en viktig anledning till detta är den dåliga förbindelsen över Kvarken.

-För tillfället ligger Kvarkenrgeionen ”på sidan om” de etablerade turistrutterna på grund av den dåliga förbindelsen, trots att området har god infrastruktur för turism och naturupplevelser i världsklass.

Handel och export

-En fast förbindelse skulle ge en positiv inverkan på handeln mellan Sverige/Norge och Finland/Ryssland.

-Speciellt små och medelstora företag (SMEs) skulle gynnas av den fasta förbindelse, eftersom kostnaderna för exporten/importen skulle minska i och med den förbättrade infrastrukturen.

-Företagens kontaktnätverk skulle öka i och med en fast förbindelse och det skulle bli en självklar möjlighet att idka affärsverksamhet över gränserna, något som idag försvåras av de dåliga kommunikationerna. .

-Företagen i regionen skulle få tillgång till en större marknad. Speciellt de små och medelstora företagen som idag mest verkar lokalt/regionalt skulle enkelt få tillgång till ett större marknadsområde.

-De direkta kontakterna till regionens ytterområden, Norge och Ryssland skulle underlättas genom att det tidsmässiga och logistiska avståndet skulle minska.
Via Nordica /E12

-En transportled från Atlanten i väster via E12 och över Kvarken genom Finland till tillväxtområdena i Ryssland och med kopplingar till Medelhavet.

-Genom att bygga en fast förbindelse över Kvarken skulle via Nordica/E12 bli ett konkurrenskraftigt och tidsmässigt fördelaktigt alternativ för transporter. (Jfr den s.k. East-West Transport Corridor ”East-West TC”, Vilnius-Esbjerg via Klaipeda/Kaliningrad, Blekinge och Öresund.)

-Via Nordica/E12 skulle också vara ett konkurrenskraftigt och tidsmässigt fördelaktigt alternativ till The Northern Axis (Narvik-Haparanda-Vartius –St. Petersburg)http://www.bothniancorridor.com/

-Via Nordica /E12 förkortar transporterna med 700 km/ 70 mil i jmf att köra runt Bottenviken.

Godstransporter

-En fast förbindelse över Kvarken skulle betydligt förkorta tiden till Stockholm för transporter från stora delar av Finland samt Ryssland. Idag är färjerutterna Åbo/Helsingfors-Stockholm väldigt tidskrävande.

-Botniabanan som tas i bruk år 2010 kommer avsevärt att stärka Umeåregionens logistiska betydelse.

- I Umeå byggs norra Skandinaviens största logistikcenter, Nordic Logistic Center Park. En kombiterminal (väg, järnväg, hamn) gör godstransporterna effektiva.

-Även i Vasaregionen planeras ett logistikcenter i anslutning till Vasa flygplats, som skall fungera som en logistisk knutpunkt för luft-, väg-, flyg- och hamntrafik.

-Mindre risk för förseningar med en fast förbindelse.

-En fast förbindelse minskar beroendet av tidtabeller och underlättar logistikplanering

-Ett exempel på godstrafik som väsentligt skulle gynnas av en fast förbindelse över Kvarken är transporterna från Volvo Lastvagnars nya fabrik i Kaluga utanför Moskva.

-Helgeland är norra Norges största industrimiljö, med ett par framträdande industrikonglomerat, Industriparken i Mo i Rana och aluminiumkonglomeratet i Mosjöen, som alla är beroende av fungerande logistiska nätverk.

-Fiskuppfödning är stor och har Norges största naturgivna potential för utbyggnad. Tydlig ökning märks av ryska långtradare som kommer till Helgeland och hämtar fisk.

Universitets- och utbildningssamarbete

-I Kvarkenreionen finns 4 universitet och ett flertal högskolor. Dessa har en lång tradition av samarbete över gränserna, och studenter rör sig redan nu över gränserna. Dock är den dåliga förbindelsen över Kvarken ett praktiskt hinder för många intresserade.

-En samarbetsallians mellan universitet och högskolor i Kvarkenregionen skulle ge en tillräckligt stor kritisk massa för internationellt konkurrenskraftiga högklassiga undervisnings- och forskningsenheter. Redan nu existerar samarbetsnätverket Kvarken Campus, vilket bedriver och initierar forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprojekt mellan parterna och lanserar universitetszonen gränsregionalt, nationellt och internationellt. En fast förbindelse skulle väsentligt stärka detta samarbete.

-Språket är inget hinder för utbildningssamarbete i Kvarkenregionen. Universiteten och högskolorna på finska sidan ger alla utbildningar på svenska, och dessutom blir högskolesektorn alltmer globaliserad vilket innebär allt fler undervisningsprogram på engelska.

-På gräsrotsnivå finns en stor vilja och önskan bland studenter att ta del av grannlandets utbildningsutbud.

-Även inom forskningen kan stora synergieffekter uppnås. Genom ett gränsregionalt forskningssamarbete kan tillräckligt stora forskningsenheter uppnås för att vara internationellt konkurrenskraftiga.

Hälsovårdssamarbete

-Det finns potential för ett hälsovårdskluster i Österbotten-Västerbottenområdet vilken skulle kunna förverkligas genom en fast förbindelse.

-Kvarkenregionen har en befolkning på 750 000 invånare (över 1 miljon om man räknar med närliggande områden), vilket skulle ge ett tillräckligt befolkningsunderlag även för krävande specialsjukvård.

-På finska sidan finns närmaste universitetssjukhus i Tammerfors, 250 km från Vasa, medan Umeå univerisitetssjukhus endast ligger 80 km från Vasa.

-Även läkarbristen på finska sidan kunde underlättas genom en fast förbindelse, eftersom Umeå universitet har läkarutbildning.

-Specialläkare inom olika områden kunde enkelt åka över till det andra landet för kortare perioder.

Kultursamarbete

-Genom en fast förbindelse skulle marknaden för kulturutövare öka, i och med en tidsmässigt betydligt kortare transportsträcka.

Arbetsplatser

-En fast förbindelse skule resultera i potentiella nya arbetsplatser inom bl.a. turism, transport och logistik och elkraftsindustrin

-Under byggnadsskedet skulle den sysselsättande effekten vara mycket stor.

Integration och gränshinder

-Den dåliga förbindelsen över Kvarken är utan tvivel det största gränshindret i regionen. En fast förbindelse skulle öka integrationen i regionen.

-Inte bara integrationen i Kvarkenregionen skulle påverkas positivt av en fast förbindelse utan även integrationen i hela norra och mellersta Skandinavien, Finland och Ryssland skulle känna av effekterna.

-En ekonomiskt och socialt sammanhängande Kvarkenregion är ett realistiskt scenario om en fast förbindelse byggs.

-Även kontakterna mellan EU och Ryssland skulle stärkas genom en fast förbindelse

-Internationellt sett skulle en gemensam samarbetsregion ge styrka. T.ex. gemensamma strategiska allianser och nätverk, gemensamt EU-kontor, gemensamma insatser vid mässor etc.

-Den fria rörligheten av arbetskraft skulle underlättas. Både dagspendling och veckopendling till grannlandet skulle vara möjligt i och med en fast förbindelse.

-Kompetent arbetskraft skulle kunna sökas på andra sidan gränsen. Olika typer av högre utbildning ges på respektive sida om gränsen, och det skulle vara lättare för arbetsgivare att hitta de specialkompetensersom saknas inom olika områden.

Miljöaspekten

-Östersjön är idag hårt belastad av utsläpp och fartygstrafik. Om en större andel av godstrafiken till Ryssland skulle gå via Baltic Shortcut skulle detta ha en betydande positiv inverkan på Östersjöns tillstånd.

Potentiell befolkningsökning

- Öresundsregionens befolkning beräknas öka med en kvarts miljon invånare fram till 2026. (artikel i tidningen Land 2.10.2009)

Öresundsregionen

-Genom byggandet av Öresundsförbindelse har Öresundsregionen (Köpenhamn och Malmö med omnejd) blivit en av Europas mest dynamiska tillväxtregioner. 25 % av Sveriges BNP produceras här, och tillväxtenm ligger på 2,7 %.

-17 600 personer pendlar dagligen mellan länderna (till arbete och studier).

-Befolkningens rörlighet mellan regionerna har ökat.

-Många danska företag har etablerat sig i Malmö, t.ex. DSB Sverige, DFDS Transport, Egmont, Icopal, Ramböll och Novo Nordisk.

-Även många andra svenska och utländska företag har valt att etablera sina huvudkontor i den dynamiska regionen.

-Öresund University är en samarbetsallians mellan 11 universitet och högskolor i Öresundsregionen som tillsammans har över 165 000 studenter, vilken ger en mycket stor kritisk massa för internationellt konkurrenskraftig utbildning och spetsforskning.

- Medicon Valley är ett nätverk för biomedicins forskning och utveckling i Öresundsregionen, och är ett av Europas starkaste medicinska och biovetenskapliga kluster.

-Regionen har Europas högsta koncentration av högutbildade.

-Snabbt växande arbetsmarknad

-Enligt sydsvenska handelskammaren har hela Sydsverige känt av de positiva effekterna av Öresundsbron. Bl.a. exportindustrin har ökat, så även innovationssektorn och entreprenörskap.

-70 % av Sveriges utrikeshandel går via Öresundsregionen.

Fehmarn Bält (förväntade positiva effekter av den fasta förbindelsen)

-Ökade godstransporter, nya arbetsplatser inom transport och logistik.

-Bättre tillgång till nya och större marknader, lättare för kunder att nå nya regioner.

-Ökad turism

-Tillväxtpotential genom inflyttning och företagsetableringar.

-Större pendlingsområde.