28.03.2018

Tunga argument talar för Kvarken-regionen 
- även ur ett europeiskt perspektiv

Sedan våren 2016 pågår det treåriga projektet NSB CoRe, North Sea Baltic Connector of Regions, som strävar till att utveckla trafiken och markanvändningen inom Nordsjön-Baltikum-korridoren, som en del av det transeuropeiska TEN-T transportnätet. Eftersom projektet syftar till att förbättra tillgängligheten för Östersjöregionen, för både frakt- och passagertransporter, knyter det även an till E12 Atlantica Transport-projektet.

Antikainen 3

Janne Antikainen fick uppdraget att göra analysen och presenterade arbetet 14.3.2018 i Vasa


Av den här orsaken är Kvarkenrådet en av parterna i projektet, som i Finland leds av Nylands Förbund. Totalt 16 parter från Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland deltar, med stöd av ytterligare 40 associerade partners. Hit hör städer, landskap, ministerier samt företag inom transport- och logistikbranschen.

Projektet har fyra huvudteman: Godstrafikens intermodala logistik, pendeltrafik för längre avstånd, regionplaneringen omfattande hela korridoren med sikte på en gemensam strategi samt varumärkesutveckling för järnvägsförbindelsen Rail Baltica. Målet är att kedjan av enskilda städer kring transportkorridoren ska bilda en funktionell enhet. För att uppnå detta utvecklar man rekommendationer till beslutsfattarna samt organiserar diskussioner på olika nivåer inom trafik- och regionutveckling. 

Mot den här bakgrunden och med projektets anknytning till E12-projektet i minne, fanns det behov av en studie över Kvarken-regionens roll i sammanhanget. Janne Antikainen har analyserat, planerat och deltagit i förverkligandet av utvecklingspolitik på både regional och nationell nivå i över 20 års tid, och han fick uppdraget att göra analysen. Antikainen, som är utvecklingsdirektör för konsultbyrån MDI Ltd i Helsingfors, presenterade resultatet i samband med projektet E12 Atlantica Transports slutkonferens i Vasa.

– Egentligen kan man säga att det är en form av metaanalys vi gjort, utgående från tidigare undersökningar och studier som finns på området. Vi har studerat transportkorridoren i båda riktningar utgående från Vasa – västerut mot Sverige samt österut och söderut mot Seinäjoki och Tammerfors, för att hitta de tyngsta argumenten till varför transportstråket bör utvecklas, förklarar Antikainen vidare.



Fyra olika grundteman har utkristalliserats under arbetets gång. Det första är det faktum att det i båda städerna på respektive sida av Kvarken finns en ömsesidig attraktionskraft och ett intresse för varandra. 

– Här blandas både mjuka värden, såsom kulturidentitet, och hårda värden, exempelvis kompetens och expertis. Båda ska kunna utnyttjas på bägge sidor av Kvarken utan några gränshinder, konstaterar Antikainen.

För det andra bör regionen betraktas som ett gemensamt arbetsmarknadsområde, där arbetskraftens rörlighet bör underlättas.

– Dessutom kan det geografiska området för arbetsmarknaden utökas ytterligare med bättre och snabbare förbindelser österut, fortsätter Antikainen.



Detta för oss in på det tredje temat, som enligt Antikainen utgör kärnan i det hela: 
Hur skulle regionen se ut med en bättre infrastruktur mellan Vasa-Seinäjoki-Tammerfors, och vad skulle krävas för att förbättra tillgänglighet och pendelmöjligheterna mellan städerna? 
Slutligen nämner han regionens välfärd som ett tema i analysen.

– Hur skulle regionens välfärdsnivå påverkas av ytterligare förbättringar i infrastrukturen? Hur ser välfärden ut i Kvarkenregionen just nu och hur kunde det se ut i framtiden? 
Antikainens personliga föreställning om att Vasa och dess omnejd av tradition främst vänder sina blickar västerut har förvisso visat sig vara korrekta – men det som förvånat honom är i vilken mån man även poängterar betydelsen av goda och snabba förbindelser söderut inom landet.

– Kraven på direkta förbindelser till de övriga städerna i landet är tydliga. Vasa har som stad haft en mycket positiv utveckling de senaste decennierna, men i luften ligger även en viss oro inför framtiden och hur man ska stå sig i konkurrensen, fortsätter Antikainen.



Som ett resultat av analysen presenteras visionerna i form av nya, unika illustrationer och kartor, som Antikainen hoppas ska nå fram till rätt personer och på sikt leda till goda beslut.


– De kan få oss att fundera på regionens utveckling ur nya aspekter, och ska finnas tillgängliga för både lobbyister, beslutsfattare och andra involverade aktörer, för att vi tydligt ska kunna se vad som bör göras för att stärka regionens attraktionskraft och koppling till övriga Europa, avrundar Antikainen.



Från Kvarkenrådets sida konstaterar direktör Mathias Lindström att NSB CoRe projektet är viktigt eftersom det sätter utvecklingsarbetet med E12 stråket och färjetrafiken in i ett större europeiskt och globalt sammanhang. 

– Det vi själva jobbar med rör primärt utvecklingen i vår region, men NSB CoRe visar att vi är en del i större sammanhang som medför både möjligheter och utmaningar. Det material som vi nu tar fram skall visa på vår regions potential och betydelse, medan NSB CoRe också ger oss möjligheten att bygga allianser och partnerskap med andra regioner och städer, både i Finland och i övriga Europa. På sikt ger det vår region en större synlighet och bredare axlar på europeisk nivå, tillägger Lindström.

 

Text och foto: Anna Sand

Intrerreg-BA-SV-RGB.jpg

E12 Atlantica Transport - Ett samarbete mellan partners i Finland, Sverige och Norge längs E12-korridoren, som fokuserar på en funktionell transportrutt för gods och passagerare, gemensamma infrastrukturstrategier för gränsöverskridande planering och framtida samarbetsformer.

E12 Atlantica Transport partner
Kvarkenrådet (Lead Part, FI), MidtSkandia (NO), Blå Vägen (SE) Region Västerbotten (SE), Österbottens förbund (FI), Nordland fylkeskommune (NO), Vasaregionens Utveckling AB VASEK (FI), Umeå kommun (SE), Vännäs kommun (SE), Vindelns kommun (SE), Lycksele kommun (SE), Storumans kommun (SE), Infrastruktur i Umeå AB INAB (SE), Rana Utviklingsselskap AS (NO), Rana kommun (NO), Polarcirkeln lyfthavnsutvikling (NO), Mo i Rana Havn (NO), Mo Industripark AS (NO), Alstahaug havnevesen KF (NO), Helgeland Havn IKS (NO)

 

Gå till "Nyheter"