02 / 11 / 2016

Infrastrukturplanering och jämställdhet – transportplanering i förändring

I en ny handbok, ”Transportplanering i förändring”, ges råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möjligheter att resa. Projektet E12 Atlantica Transports partnerskap fick i oktober ta del av Umeå kommuns jämställdhetsstrateg Linda Gustafssons presentation av ämnet.

I en ny handbok, ”Transportplanering i förändring”, ges råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möjligheter att resa. Projektet E12 Atlantica Transports partnerskap fick i oktober ta del av Umeå kommuns jämställdhetsstrateg Linda Gustafssons presentation av ämnet. Jämställdhet är ett av de tre horisontella kriterier som uppmärksammas i Botnia Atlantica-finansierade projekt.
Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika villkor och förutsättningar inom alla områden i samhället. Utgångspunkten för den nyutkomna handboken har varit jämställdhet i den regionala transportplaneringen, men den utvidgades till en handbok för att bedöma jämställdhetskonsekvenser i all transportplanering. Det har inte funnits något etablerat verktyg för att bedöma hur en förändring inom transporter påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män tidigare och därför fyller handboken, som ger en praktisk vägledning kring ämnet, en mycket viktig funktion.

Linda Gustafsson presenterade jämställdhetsarbetet och visade exempel på statistik gällande infrastruktur för att synliggöra skillnader mellan grupper av kvinnor och män samt visa vilka siffror vi pratar om.

– Det är viktigt att man i planeringsskedet funderar på de här frågorna och tar i beaktan hur man ska kunna bidra till ett jämställt samhälle, t.ex. vems arbetsmarknad man pratar om, bidrar planen eller projektet till lika färdsätt till kvinnligt och manligt dominerade arbetsplatser? Vem har behov av rörlighet, vems arbetsmarknad breddas, bidrar planen till att det är möjligt att under olika tider på dygnet nå både manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser eller utbildningsplatser lika? Hur upplevs tryggheten på de fysiska platserna, hur planerar människor sitt vardagsliv och hur tar de sig till sina hobbyn osv.? Vad kan man göra för att förbättra situationen?

– Man kan exempelvis analysera hur transporter till och från arbetsplatser ser ut och se på om det är lätt att uträtta ärenden på vägen hem från jobbet. Om 60 % av svenskarna gör sina matuppköp på hemvägen är det ytterst viktigt att detta beaktas i planeringsskedet av infrastruktur, t.ex. se till att det finns en matvaruaffär i närheten av busshållplatsen. I värsta fall, och tyvärr mycket vanligt i barnfamiljer, är att kvinnor går ner i arbetstid för att hinna med allt. Transportplanering får konsekvenser, berättar Gustafsson.

Handboken ”Transportplanering i förändring” erbjuder både verktyg och inspiration för jämställdhetskonsekvensbeskrivning (JKB). Den kan användas även för att genomföra en nulägesbeskrivning, samt för att implementera och följa upp jämställdhetsmålen i planeringen. Boken är ett resultat av forskningsprojektet ”Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transport-infrastruktur-planering” som drivits inom ramarna för K2, dvs. Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Den finns att tillgå elektroniskt HÄR

Finansiär Interreg Botnia-Atlanticas logotyp

E12 Atlantica Transport – Ett samarbete mellan partners i Finland, Sverige och Norge längs E12-korridoren, som fokuserar på en funktionell transportrutt för gods och passagerare, gemensamma infrastrukturstrategier för gränsöverskridande planering och framtida samarbetsformer.

E12 Atlantica Transport partner
Kvarkenrådet (Lead Part, FI), MidtSkandia (NO), Blå Vägen (SE) Region Västerbotten (SE), Österbottens förbund (FI), Nordland fylkeskommune (NO), Vasaregionens Utveckling AB VASEK (FI), Umeå kommun (SE), Vännäs kommun (SE), Vindelns kommun (SE), Lycksele kommun (SE), Storumans kommun (SE), Infrastruktur i Umeå AB INAB (SE), Rana Utviklingsselskap AS (NO), Rana kommun (NO), Polarcirkeln lyfthavnsutvikling (NO), Mo i Rana Havn (NO), Mo Industripark AS (NO), Alastahaug havnevesen KF (NO), Helgeland Havn IKS (NO)