Myt 1: Elflyg är en teknisk utopi
Det är lätt att tro att elflyg är en orealistisk dröm, men faktum är att forskningen och testningen på området går framåt med hög fart. På marknaden finns redan elflygplan för två personer och inom fem år räknar utvecklarna med att det också kommer att finnas plan för upp till 19 passagerare. De här flygplanen kommer kunna flyga åtminstone 400 kilometer innan batterierna måste laddas.
Ett av företagen som utvecklar den typen av plan är svenska Heart Aerospace, som bland annat skrivit ett föravtal med Finnair om 20 plan. Med United Airlines har bolaget gjort föravtal om betydligt fler plan än så, och planen beräknas vara i drift redan år 2026.
Om det fortfarande låter orealistiskt att vi skulle ha elflyg om fem år kan man dra en parallell till elbilar. Hur många av oss trodde för fem år sen att elbilar skulle slå igenom på så bred front som de nu gjort?
Myt 2: Elflyg är livsfarligt
För många människor känns blotta tanken på att sätta sig i ett elflyg livsfarlig – hur ska man våga lita på att den nya tekniken håller en uppe i luften? Då kan det kännas betryggande att veta att den första generationens passagerarplan som går med el kommer att använda samma flygplanskroppar som i tiotals år flugits med bensin.
Eftersom det är en rigorös process att testa ett nytt flygplan, så har en del av de företag som utvecklar elflygplan kommit fram till att det är bättre att använda gamla beprövade flygplanskroppar och bara byta ut motorerna.
Och på tal om motorer är det viktigt att förstå att elmotorerna genomgår precis lika stränga säkerhetstester som alla andra typer av flygplansmotorer. Dessutom har en elmotor betydligt färre rörliga delar än en förbränningsmotor och är därmed lättare och säkrare att underhålla.
Myt 3: Elflyg är inte hållbart
Det är sant att elflyg kräver mycket energi, men hur hållbar transporten är beror helt på hur elen produceras. Faktum är att de nordiska länderna har den mest hållbara energimixen i världen med hög andel förnyelsebar el.
Eldrift är dessutom mycket energieffektivt och behovet av infrastruktur för flyg är litet jämfört med andra transportmedel – tänk bara på vad det kräver att bygga en ny järnväg.
Den andra invändningen på miljöområdet brukar gälla batterierna och materialen som behövs för dem. Då är det viktigt att tänka på att batterierna hela tiden utvecklas i en hållbarare riktning. I Kvarkenregionen håller ett nytt kluster på att växa fram för hållbar batteriproduktion – det nordiska batteribältet. Företagen inom klustret arbetar för att minska utsläppen i hela värdekedjan, från mineralbrytning till produktion och återvinning.
Myt 4: Elflyg är bara för rika affärsresenärer
Någon kanske funderar på varför samhället ska satsa på elflyg, om det ändå främst är rika affärsresenärer som kommer ha råd att flyga?
Tvärtemot vad man spontant kunde tro kan elflyget faktiskt bli billigare än konventionellt flygande. Hur billigt det blir beror bland annat på laddkostnader vid flygplatserna, men en elmotor är också effektivare och har färre rörliga delar än en förbränningsmotor. Det här ger i sin tur lägre kostnader för drift och underhåll.
Dessutom kan flyget spela en viktig samhällelig roll i Kvarkenregionen där de geografiska avstånden är långa. Elflyget kan till exempel ge kortare sjuktransporter och mer tillgängliga godstransporter i glesbygden, vilket är till nytta för alla invånare i regionen, inte bara affärsresenärerna.
Myt 5: Det är ingen idé med elflyg, räckvidden är för kort
Det stämmer att elflygplanen till en början kommer att flygas främst på kortare rutter då dagens batterier ger en räckvidd på minst 400 km. 400 km är ändå ganska långt, och elflyget har därför en potential att förbättra tillgängligheten i Kvarkenregionen. Till exempel kan nya rutter uppstå som knyter samman orter över Kvarken och över fjällen där jämförbara transportalternativ saknas.
Dessutom går utvecklingen av batterierna snabbt framåt vilket gör att räckvidden kommer att öka och priset minska över tid. Vi kommer alltså flyga längre och längre sträckor med elflyg i framtiden. För de riktigt långa flygsträckorna utvecklas andra alternativ, som till exempel biodrivmedel och vätgasdrift.
Källor: Kvarkenrådet EGTS FAIR-projekt; direktör Mathias Lindström, projektledare Andreas Forsgren
FAIR
(Finding innovations to Accelerate the Implementation of electric Regional aviation) är ett första steg mot en snabb introduktion av ett hållbart flyg i Kvarkenregionen.
Projektet höjer kunskapen om elflyg, utreder möjligheterna och kartlägger både behov och de tekniska investeringarna som behövs.
Läs mer flyfairkvarken.com
