År 2026 beräknas de första eldrivna passagerarplanen vara ute på marknaden. Planen kommer att ha plats för upp till 19 passagerare och en räckvidd på cirka 400 km. Det är alltså frågan om relativt små plan som flyger relativt korta sträckor – något som flygbranschen alltmer kommit att gå ifrån under senare årtionden.
Under många decennier har flygbranschen istället karakteriserats av stordrift. De lönsamma linjerna har flugits mellan stora städer med största möjliga plan.
Kvarken vill vara föregångare
– Elflyg vänder upp och ner på det traditionella tankesättet, eftersom mindre trafikerade flyglinjer plötsligt kan bli intressanta att trafikera i och med lägre kostnader. Det här beror på att elflyg med stor sannolikhet kommer att ha lägre kostnader för både drift och underhåll jämfört med traditionella plan, berättar direktör Mathias Lindström på Kvarkenrådet.
– I slutändan är det förstås efterfrågan som styr, men det finns helt klart incitament till ett nytt flygtrafikmönster.
Kvarkenrådet startade för ett par år sedan ett projekt för att samla in kunskap om elflyg. Tanken är att förbereda regionen på att ta i bruk den nya tekniken i framtiden och samtidigt dra nytta av att vara en föregångare på området.
– Vår region passar ovanligt bra för elflyg. Det är inte alls orealistiskt att till exempel rutten Vasa-Umeå kommer att flygas med elflyg i framtiden, påpekar Lindström.
Billigare motorer och service
Orsaken till att det inte går något flyg mellan Vasa och Umeå idag är i första hand att det inte är lönsamt med större traditionella plan. Vad är det då som gör elflygen förmånligare?
För det första är en elmotor billigare att tillverka än en traditionell flygplansmotor. För det andra är den betydligt enklare i sin konstruktion, vilket betyder att den inte behöver lika mycket service.
– Elflyg kan på sikt komma att revolutionera flygmarknaden. Med lägre kostnader kan det bli lönsamt att flyga kortare sträckor med mindre plan, vilket skulle göra att flyget blir mer som en buss. Det kan uppstå lönsamma rutter mellan mindre städer, istället för att all flygtrafik sker via huvudstäder. Det här kan i sin tur ge den regionala flygtrafiken ett uppsving, säger projektledare Andreas Forsgren, som också deltagit i projektet.
Elflyg över Kvarken
Elflyg har störst chanser att slå igenom i områden där det finns få andra alternativa transportsätt. Alltså till exempel ställen där det inte finns järnväg eller vägnät.
– Där det finns någon typ av geografiskt hinder, såsom berg eller hav, ser elflyget ut att kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till tåg och bil, förklarar Arne Smedberg, vd på BioFuel Region i Umeå, som deltagit Kvarkenrådets projekt.
Mot den bakgrunden passar till exempel rutterna Karleby-Skellefteå eller Örnsköldsvik-Seinäjoki som hand i handske för elflyg, speciellt som de är tillräckligt korta för den första generationens passagerarplan med en räckvidd på 400 km. Också andra sträckor inom Kvarken kan komma på fråga, både inom och mellan länderna.
Batterikluster ger skjuts
Med tanke på att det håller på att växa fram ett batterikluster på båda sidorna av Kvarken skulle det förstås också vara väldigt passande om regionen kunde vara föregångare inte bara på att producera batterierna utan också på att använda dem. Samtidigt kan batteriklustret göra att efterfrågan på transporter ökar då regionerna på båda sidorna om Kvarken har ännu närmare samarbete med varandra jämfört med dagens läge.
– Den stora frågan är förstås om det finns tillräckligt med efterfrågan för olika rutter inom Kvarken för att elflyg ska vara realistiskt. Det vet vi ännu inte idag, säger professor Lars Westin vid Umeå universitet, som också deltagit i projektet.
– Vid tidigare försök till flygtrafik över Kvarken har det ofta saknats en uthållig aktör som marknadsfört flyget och som fått linjen integrerad med kollektivtrafiken på båda sidor av Kvarken. Det kommer att krävas även med elflygplan, påpekar han.
Vid tidigare försök till flygtrafik över Kvarken har det ofta saknats en uthållig aktör som marknadsfört flyget och som fått linjen integrerad med kollektivtrafiken på båda sidor av Kvarken. Det kommer att krävas även med elflygplan, påpekar han.
Lars Westin, professor vid Umeå universitet
Regionen är redo
Att kommersiella elflygplan kommer att finnas på marknaden kring år 2026 betyder alltså inte automatiskt att det uppstår nya flygrutter. För att det ska hända behövs en efterfrågan, och antagligen också hjälp från den offentliga sidan.
Regionforskare Helka Kalliomäki på Vasa universitet har deltagit i Kvarkenrådets projekt och hon säger att det helt klart finns en vilja bland de olika aktörerna i regionen att driva frågan om elflyg.
– Regionen har ett ovanligt starkt gränsöverskridande samarbete och många aktörer är inspirerade av att driva frågan om elflyg. Det som också talar för att elflyg är en realistisk möjlighet är att flygbranschen har ett tryck på sig att förnyas, både med tanke på miljön och med tanke på hur den lidit under pandemin, säger Kalliomäki.
Fötterna stadigt i luften
Kvarkenregionen ligger bra till för elflyg eftersom regionen redan från tidigare har erfarenhet av att bygga nya typer av affärsmodeller som går över landsgränser och som samlar privata och offentliga insatser.
– Många tycker säkert elflyg låter orealistiskt, men jag är stolt över att vi har fötterna stadigt i luften. Alla trodde inte heller på färjan, men också den lyckades vi ro i hamn, säger Mathias Lindström.
Regionen har ett ovanligt starkt gränsöverskridande samarbete och många aktörer är inspirerade av att driva frågan om elflyg. Det som också talar för att elflyg är en realistisk möjlighet är att flygbranschen har ett tryck på sig att förnyas, både med tanke på miljön och med tanke på hur den lidit under pandemin
Helka Kalliomäki, regionforskare på Vasa universitet
Här tillsammans med Lars Westin, professor i regional ekonomi på Umeå Universitet, och Antti Mäenpää från Vasa Universitet (Foto: Anna Sand / BySand)
FAIR
(Finding innovations to Accelerate the Implementation of electric Regional aviation) är ett första steg mot en snabb introduktion av ett hållbart flyg i Kvarkenregionen.
Projektet höjer kunskapen om elflyg, utreder möjligheterna och kartlägger både behov och de tekniska investeringarna som behövs.
Partnerskapet i projektet består till stor del av aktörer i Kvarkenregionen, dvs. landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten i Finland samt Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun i Sverige. FAIRs geografi omfattar även Nordlands län i Norge.
Läs mer flyfairkvarken.com
