{"id":16149,"date":"2023-03-08T16:12:03","date_gmt":"2023-03-08T13:12:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kvarken.org\/?p=16149"},"modified":"2023-03-08T16:16:31","modified_gmt":"2023-03-08T13:16:31","slug":"esa-eranti-transportinfrastruktur-i-nationalekonomisk-brytning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kvarken.org\/en\/esa-eranti-transportinfrastruktur-i-nationalekonomisk-brytning\/","title":{"rendered":"Esa Eranti: Transportinfrastruktur i nationalekonomisk brytning"},"content":{"rendered":"

Trots en massiv skulds\u00e4ttning har Finland inte haft n\u00e5gon verklig ekonomisk tillv\u00e4xt p\u00e5 femton \u00e5r. Nu h\u00e5ller vi p\u00e5 och tappar kontrollen \u00f6ver skulds\u00e4ttningen. Den reella bruttonationalprodukten per capita \u00e4r 10 % l\u00e4gre \u00e4n 2007.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Det grundl\u00e4ggande problemet \u00e4r att den privata sektorn, med sina nuvarande verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningar, inte f\u00f6rm\u00e5r b\u00e4ra upp den offentliga sektorn. Logistikkostnader och strejker belastar f\u00f6retagen mer \u00e4n i konkurrentl\u00e4nderna. L\u00e5ngdragna tillst\u00e5ndsprocesser med orimliga villkor begr\u00e4nsar investeringsm\u00f6jligheterna.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

N\u00e4r f\u00f6rtroendet f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att betala tillbaka v\u00e5ra skulder f\u00f6rsvinner, rasar l\u00f6ner och pensioner, arbetsl\u00f6sheten m\u00e5ngfaldigas, de offentliga tj\u00e4nsterna vittrar s\u00f6nder och vi hamnar i en ond cirkel av kriminalitet och utsugningskapitalism. En titt p\u00e5 hur det g\u00e5tt i Grekland och Argentina kunde vara en \u00f6gon\u00f6ppnare.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Vanvettig politisk styrning<\/h2>\n

Transportprofessorn Talvitie har ber\u00e4knat att Finlands nuvarande budget f\u00f6r trafikleder \u00e4r 1,8 miljarder euro. Av denna summa anvisas 877 miljoner euro f\u00f6r v\u00e4gar och utvecklingen av dem. F\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gar och utvecklingen av dem anvisas 579 miljoner euro. Som underst\u00f6d f\u00f6r st\u00e4dernas kollektivtrafik har man anvisat 123 miljoner euro och som underst\u00f6d till enskilda v\u00e4gar 23 miljoner euro.<\/span><\/p>\n

Den h\u00e4r politiska styrningen som gynnar sp\u00e5rbunden trafik \u00e4r inte f\u00f6rnuftig. Det statliga landsv\u00e4gsn\u00e4tet (78 000 km) betj\u00e4nar 92 procent av persontransporterna och 70 procent av godstransporterna i tonkilometer, dvs. 90 procent av dess v\u00e4rde. J\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet (5 600 km) betj\u00e4nar sex procent av passagerartrafiken och 25 procent av godstrafiken i tonkilometer.\u00a0<\/span>V\u00e4gtrafiken \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla och betalar mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som den kostar samh\u00e4llet. J\u00e4rnv\u00e4gstrafiken betalar endast 10 % av bankostnaderna i form av banavgifter.<\/span><\/p>\n

Projekten som syftar till att utveckla transportinfrastrukturen \u00e4r koncentrerade till j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken. Man har planerat att investera hela 15 miljarder euro i tre projekt f\u00f6r h\u00f6ghastighetst\u00e5g. Dessa projekt har motiverats med h\u00e4nsyn till h\u00e5llbar utveckling och syssels\u00e4ttningseffekter.\u00a0<\/span>Nu n\u00e4r v\u00e4gtrafiken elektrifieras, och med tiden kanske \u00f6verg\u00e5r till v\u00e4tgasenergi, har botten g\u00e5tt ur det f\u00f6rsta argumentet.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Det andra argumentet \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e5ligt. Ett h\u00f6ghastighetst\u00e5g transporterar m\u00e4nniskor, inte varor. Det avhj\u00e4lper allts\u00e5 inte det grundl\u00e4ggande problemet med ekonomin. Det producerar inte heller n\u00e5got. Om servicen f\u00f6rb\u00e4ttras i ett avseende, f\u00f6rs\u00e4mras den i ett annat. Ett fem miljarders projekt skulle ge syssels\u00e4ttning i n\u00e5gra \u00e5r, men skulle i slut\u00e4ndan bli en utgiftsautomat.<\/span><\/p>\n

L\u00e5t oss ta projektet med entimmest\u00e5get till \u00c5bo som exempel. Enligt en realistisk kostnadsber\u00e4kning, med tre procents r\u00e4nta och en amorteringstid p\u00e5 50 \u00e5r, m\u00e5ste skattebetalarna subventionera varje 30-euros biljett med 100 euro!\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Makt \u00e4r det centrala i problematiken<\/h2>\n

V\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras snabbt i dag. N\u00e4r aff\u00e4rsm\u00f6jligheter uppst\u00e5r m\u00e5ste f\u00f6retagen kunna ta vara p\u00e5 dem i tid. Logistikl\u00f6sningarna borde st\u00f6dja denna utveckling p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

En snabb och rationell tillst\u00e5ndsprocess skulle dock minska den milj\u00f6politiska makten. F\u00f6r n\u00e4rvarande kan myndighetsmaskineriet orsaka den projektansvariga h\u00f6ga kostnader och finansiering av den projektansvarigas n\u00e4rst\u00e5ende krets, eftersom maskineriet \u00e4r i st\u00e5nd att dra ned n\u00e4stan vilken typ av projekt som helst i tillst\u00e5ndsprocessen. Det h\u00e4r sker p\u00e5 godtycklig basis och utan n\u00e5got ansvar f\u00f6r den skada som orsakas den projektansvariga. Projekten hindras av o\u00e4ndligt m\u00e5nga detaljer som inte har n\u00e5gon betydelse i den stora och dynamiska helhet som naturen utg\u00f6r.<\/span>\u00a0<\/span>Till exempel f\u00f6rsenades hamnprojektet i Nordsj\u00f6 och orsakades till\u00e4ggskostnader p\u00e5 100 miljoner euro p\u00e5 grund av ett oers\u00e4ttligt agrarlandskap, en h\u00f6ks\u00e5ngares revir, en t\u00f6rnskatas revir och tenn som virvlade upp efter den tidens fraktfartyg, vilket motsvarade tv\u00e5 veckors lagligt utsl\u00e4pp.<\/span><\/p>\n

Vad kan man avst\u00e5 fr\u00e5n<\/h2>\n

Ledarskap \u00e4r att avst\u00e5 fr\u00e5n n\u00e5got till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r n\u00e5got annat.\u00a0<\/span>Genom att avst\u00e5 fr\u00e5n projekten med h\u00f6ghastighetst\u00e5g f\u00f6rb\u00e4ttras m\u00f6jligheterna att genomf\u00f6ra produktiva transportinfrastrukturprojekt.\u00a0<\/span>Genom att avst\u00e5 fr\u00e5n grundl\u00f6sa milj\u00f6byr\u00e5kratiska maktstrukturer kan transportprojekt genomf\u00f6ras snabbare och till en rimlig kostnad. Samtidigt f\u00f6rb\u00e4ttras ocks\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att genomf\u00f6ra produktionsm\u00e4ssiga investeringsprojekt, allts\u00e5 s\u00e5dant som l\u00e4gger grunden f\u00f6r v\u00e5r nationalekonomi.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Vi f\u00f6resl\u00e5r dessutom att man:<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n