{"id":23523,"date":"2025-06-25T13:25:38","date_gmt":"2025-06-25T10:25:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kvarken.org\/?p=23523"},"modified":"2025-06-25T13:28:22","modified_gmt":"2025-06-25T10:28:22","slug":"political-innovation-guide-i-almedalen-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kvarken.org\/fi\/political-innovation-guide-i-almedalen-2025\/","title":{"rendered":"Ny rapport visar vad som f\u00e5r politisk innovation att fungera i praktiken"},"content":{"rendered":"

Ny rapport visar vad som f\u00e5r politisk innovation att fungera i praktiken<\/h1>\n

Presentation av Political Innovation Guide i Almedalen 2025<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hur skapar man l\u00e5ngsiktig politisk p\u00e5verkan i gr\u00e4nsregioner? Vad kr\u00e4vs f\u00f6r att kommuner och regioner ska kunna agera tillsammans \u2013 \u00f6ver region-, spr\u00e5k- och landsgr\u00e4nser?<\/p>\n

Det \u00e4r fr\u00e5gor som Political Innovation Guide<\/em> lyfter \u2013 och som stod i fokus n\u00e4r M\u00e4lardalsr\u00e5det, STRING och Kvarkenr\u00e5det presenterade sina egna arbetss\u00e4tt under Almedalsveckan 2025.<\/p>\n

Rapporten visar att politisk innovation i dessa sammanhang inte handlar om nya metoder \u2013 utan om att forma fungerande strukturer. Genom konkreta exempel och projekt beskrivs hur tre systerorganisationer \u2013 med olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och geografier \u2013 lyckas bygga kapacitet, skapa medlemsnytta och p\u00e5verka l\u00e5ngt utanf\u00f6r de egna regionerna.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r man sitter i en nationell regering i v\u00e5r del av v\u00e4rlden finns det ofta inga incitament att arbeta \u00f6ver gr\u00e4nser. Det \u00e4r ett strukturellt problem. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs organisationer som v\u00e5ra, som tar sig an dessa fr\u00e5gor och m\u00f6jligheter, sade Thomas Becker<\/strong>, verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r STRING Megaregion.<\/p>\n

Maria Nimvik Stern<\/strong>, generalsekreterare f\u00f6r M\u00e4lardalsr\u00e5det, betonade i sitt inledande inl\u00e4gg vikten av att se helheten bakom de stora initiativen \u2013 och att det \u00e4r drivkraften och arbetss\u00e4tten som g\u00f6r skillnaden:
\n\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r lite banbrytande. \u00c4ven om v\u00e5ra organisationer funnits l\u00e4nge s\u00e5 har uppdragsgivarna och arbetss\u00e4tten utvecklats \u00f6ver tid. Det \u00e4r inte formen som \u00e4r det viktiga \u2013 utan drivkraften, arbetss\u00e4tten och det faktum att vi lyckas skapa framdrift.<\/p>\n

Mathias Lindstr\u00f6m<\/strong>, direkt\u00f6r f\u00f6r Kvarkenr\u00e5det, betonade att denna typ av organisationer kanske \u00e4r de mest demokratiska som finns \u2013 eftersom de \u00e4r frivilligt skapade samarbeten utan lagkrav, men med stor effekt. Han n\u00e4mnde f\u00e4rjeprojektet mellan Vasa och Ume\u00e5 som exempel: utan det redan etablerade samarbetet \u00f6ver landsgr\u00e4ns i Kvarkenregionen hade f\u00e4rjan inte blivit av.
\n\u2013 V\u00e5ra medlemmar visar politisk vilja till samarbete. Och det \u00e4r grunden f\u00f6r allt. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r vi nu samlat v\u00e5ra l\u00e4rdomar i en gemensam guide, som b\u00e5de inspiration och verktyg f\u00f6r andra.
\n\u2013 Och den viljan bygger i sin tur p\u00e5 att vi lyckas leverera konkreta resultat. Det \u00e4r det som g\u00f6r att samarbetet f\u00e5r forts\u00e4tta v\u00e4xa.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Christian Orsing<\/strong>, kommunstyrelsens ordf\u00f6rande i Helsingborg (M) och styrelseledamot i STRING, pekade p\u00e5 att de h\u00e5rda investeringarna i infrastruktur \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r livskvalitet, sammanh\u00e5llning \u2013 och konkreta resultat. Det \u00e4r n\u00e4r de fysiska f\u00f6rbindelserna finns som de mjuka uppst\u00e5r.<\/p>\n

Jens Sj\u00f6str\u00f6m<\/strong>, styrelseordf\u00f6rande i M\u00e4lardalsr\u00e5det (S), understr\u00f6k betydelsen av f\u00f6rtroende och konsensus:
\n\u2013 N\u00e4r det v\u00e4l br\u00e4nner till kan vi ta de sv\u00e5ra diskussionerna. Det \u00e4r en mogenhet som byggts upp \u00f6ver tid.<\/p>\n

Flera talare p\u00e5pekade att gr\u00e4nserna i samarbetet \u00e4r dynamiska \u2013 de flyttas ut\u00e5t i takt med att nya partners och fr\u00e5gor kopplas p\u00e5.<\/p>\n

Rickard Carstedt<\/strong>, styrelseordf\u00f6rande i Kvarkenr\u00e5det (S), betonade i sitt anf\u00f6rande vikten av att agera gemensamt och l\u00e5ngsiktigt:
\n\u2013 Vi pratar ofta om vad vi kan f\u00e5 ut, men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 prata om vad vi riskerar att f\u00f6rlora om vi inte g\u00f6r det h\u00e4r. Vi tappar investeringar, vi tappar konkurrenskraft, vi tappar m\u00f6jligheter. Vad kostar det att inte g\u00f6ra detta?
\n\u2013 Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att det finns en politisk vilja och att man visar att man kan jobba l\u00e5ngsiktigt. Annars f\u00e5r vi inte de resultat vi beh\u00f6ver.<\/p>\n

Maria Stockhaus<\/strong> (M), vice ordf\u00f6rande i Nordiska r\u00e5dets svenska delegation, konstaterade att den h\u00e4r typen av strukturer visar vad nordiskt samarbete kan \u00e5stadkomma i praktiken:
\n\u2013 Vi i nationell politik beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att st\u00f6tta det som fungerar \u2013 och se v\u00e4rdet i att det finns andra arenor f\u00f6r samverkan \u00e4n bara de statliga.<\/p>\n

\"\"bo<\/p>\n

Guiden lyfter inte bara goda exempel \u2013 den tydligg\u00f6r ocks\u00e5 vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att lyckas:<\/p>\n