Kvarkenrådets medlemskår, som sträcker sig över de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västernorrland och Västerbotten i Sverige, har tillsammans med samarbetspartner aktivt deltagit i framtagandet av den nya gränsregionala utvecklingsstrategin med sikte på 2030.
Strategins fokusområden
Strategin visar vägen för de gränsregionala samarbeten som både prioriteras och påverkar det nordiska samarbetet i Kvarkenregionen.
Den nu gemensamt godtagna visionen är att skapa det mest meningsfulla handavtrycket genom nordiskt samarbete. Med handavtryck menas den positiva påverkan och förändring som samarbetet lämnar efter sig till framtida generationer.
Liksom handen har fem fingrar, beskrivs avtrycket i form av fem prioriterade områden:
Demografi och attraktionskraft
Tillgänglighet
Grön omställning
Kompetens och lärande
Samverkan invånare emellan
– Dessa områden har identifierats som mest aktuella gemensamma nämnare i Kvarkenregionen och ingår nu i de dokument som styr arbetet i Kvarkenrådet.
– Alla dessa områden innefattar åtgärder som pågår eller startas upp enligt signaler från regionen och styrelsens beslut. Helheten är ett levande dokument i och med åtgärderna som uppdateras kontinuerligt, och allt detta för att vår region ska vara en framgångsregion att leva, bo och verka i, både för den enskilda människan och för företag och industri berättar Mathias Lindström, direktör på Kvarkenrådet.
En gemensam viljeyttring
I och med den nya organisationsstrukturen, EGTS, engagerades medlemmarna och samarbetspartnerna i arbetet starkare än tidigare. Processen har innefattat diskussionstillfällen, gemensamma arbetsmöten och kommentarsrundor för att lyssna in och ge möjlighet att påverka den första strategin utarbetad utgående från de helt nya förutsättningarna.
– Vår verksamhet och våra aktiviteter har även tidigare styrts av det medlemskåren har behov av, men organisationsformen medför därtill nya möjligheter och sätt att tillämpa den på, berättar Joakim Strand, riksdagsledamot i Finland och avgående ordförande i Kvarkenrådets styrelse.
– I jämförelse med många andra nordiska gränsorgan, har Kvarkenrådet EGTS och dess medlemmar en unik möjlighet att gemensamt diskutera, prioritera och samordna utvecklingsarbeten som kräver så kallad flernivåstyrning för att kunna genomföras på ett effektivt sätt, fortsätter Strand.
Demokratiskt förankrad organisation
Fram till år 2021 var Kvarkenrådet en ideell förening som erkänts av Nordiska rådet som en gränsregional nordisk samarbetskommitté. Kvarkenrådet ombildades till ett EGTS för att skapa en tydligare och mer demokratiskt förankrad organisation som tar både ett innehållsligt och tydligare finansiellt ansvar för gränssamarbetet. Grupperingen EGTS är Europeiska kommissionens egna juridiska organ.
Kvarkenrådet EGTS har en hög demokratisk legitimitet genom den tydliga medlemssammansättningen och representationen i styrelsen, beredningar och det årliga medlemsmötet samt det arbetssätt som skapades genom ombildningen. Ordföranden i organisationen växlas mellan länderna Finland och Sverige med jämna mellanrum.
Den av medlemmarna fram- och godtagna strategin är ett viktigt redskap i verksamheten och en viljeyttring omarbetad på och mot regional-, nationell- och europeisk nivå. Hela strategin med vision, fokusområden och åtgärderna finns HÄR.
Glada miner på årsmötet. På bilden Kvarkenrådets nyinvalda ordförande Rickard Carstedt och nyinvalda vice ordföranden Åsa Ågren Wikström och Anna-Kaisa Pusa. Viceordförande Joakim Strand saknas på bild.