Från problem till potential
Niklas Nordström, tidigare kommunalråd i Luleå och numera Senior Advisor vid Egenmakt AB, tog avstamp i Norrbottens omvandling.
Gruvkrisen under 1980-talet var brutal, men den gamla bilden av en region i ständig kris levde kvar långt efter att utvecklingen hade vänt. Det påverkade hur Norrbotten uppfattades av politiken, omvärlden och finansmarknaden.
Vändningen byggde enligt Nordström på tre saker: fakta, allianser och ett internationellt sammanhang. Regionen tog fram en kunskapsbas som var svår att bestrida, skapade N6-samarbetet med andra nordliga svenska regioner för att tala med en gemensam nordlig röst och kopplade sin utveckling till den arktiska agendan.
När Norrbotten började beskrivas som en strategisk nod i ett större sammanhang, i stället för som en avlägsen landsände, förändrades också bilden av regionen i Stockholm och Bryssel.
Mekanismen är relevant även för Kvarkenregionen. Tillgångarna finns redan, men de behöver fogas samman till en berättelse som når de forum där investerings- och infrastrukturbesluten fattas.
Även Merja Kyllönen återkom under dagen till behovet av att tillsammans bygga en starkare nordisk berättelse för att regionen ska bli relevant i världen.
Niklas Nordström diskuterade näringslivet utan gränser.
Ett gränsöverskridande kraftcentrum
Jan Wejdmark, Head of Strategic Sales vid Newsec Sweden, presenterade Österbotten och Västerbotten som ”Greater Kvarken” – en gränsöverskridande region vars samlade ekonomiska och industriella styrka inte alltid syns på kartan.
– Vi sitter i dag i en av de starkaste regionerna i Europa, sade Wejdmark.
Han lyfte fram regionens ekonomiska tyngd, kunskapsmiljöer, naturresurser och industriella kluster. På båda sidor om Kvarken finns internationellt verksamma företag, starka lärosäten, 60-70 000 studenter med kompetens inom bland annat energi, tillverkning och grön omställning.
Västerbotten bidrar med storskalig grön industri och cirkulära affärsmodeller. Österbotten har ett starkt kluster inom förnybar energi och energiteknik. Tillsammans kompletterar regionerna varandra på ett sätt som skapar större möjligheter än om de utvecklas var för sig.
Sveriges och Finlands Nato-medlemskap har samtidigt gett regionen en ny strategisk dimension. De öst-västliga transportstråk som förbinder den norska Atlantkusten med Sverige och Finland har blivit viktiga för såväl civil försörjningsberedskap som militär mobilitet.
Jan Wejdmarks presentationsrubrik var: Tillväxtpotential i Kvarkenregionen ger nordiskt mervärde.
Integrationen kan börja redan nu
Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län, betonade att det gränsöverskridande arbetet inte behöver vänta på en fast förbindelse över Kvarken.
Öresundsregionen visar att integration kan byggas långt innan en bro finns på plats. När den fasta förbindelsen väl öppnas kan den sedan förstärka och multiplicera effekterna av ett samarbete som redan fungerar.
Kvarkenregionen kan arbeta på samma sätt. Det handlar bland annat om att minska gränshinder, skapa gemensamma arbetsmarknader och underlätta rörligheten för människor, företag och kompetens.
Hellmark Knutsson lyfte regionens tillgång till grön och stabil energi som en viktig konkurrensfördel. Men energi och råvaror räcker inte för att skapa långsiktig befolkningstillväxt. Regionen behöver också kunskapsintensiva tjänster, nyföretagande och attraktiva livsmiljöer som får människor att vilja stanna och flytta hit.
Hon lyfte särskilt kvinnornas betydelse för regionens framtid. Ungefär 60 procent av Kvarkenregionens 60 000–70 000 studenter är kvinnor. För att behålla deras kompetens behöver regionen en bredare arbetsmarknad med fler kvalificerade arbeten, inte minst inom kunskaps- och tjänstesektorn.
– Om vi inte lyckas skapa den arbetsmarknaden riskerar vi att förlora en av regionens viktigaste tillgångar, betonade hon.
Hon varnade samtidigt för att nya gränshinder ofta uppstår under kriser och sedan blir kvar. Det kräver ett aktivt och långsiktigt arbete från båda sidor om Kvarken.
Helene Hellmark Knutsson talade om Kvarkenregionens framtid och hur vi får en än mer integrerad gränsregion.
Ett politiskt förslag för ökad rörlighet
Riksdagsledamot Antti Kurvinen avslutade dagen med ett konkret förslag: att utreda en särskild ekonomisk zon, en så kallad SEZ, i Kvarkenregionen. En sådan zon skulle kunna användas för att pröva lättare reglering och minska hinder för bland annat etableringar, tillstånd, transporter och rörlighet. Kurvinen efterlyste ett gemensamt regionalt arbete för att ta förslaget vidare.
Efter seminariet välkomnade Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström initiativet och bekräftade att Kvarkenrådet följer frågan tas i Kvarkenrådets kommande strategiarbete. Samtidigt knöt han förslaget till dagens bredare diskussion om regionens möjligheter:
– Regionen har industrin, kompetensen och det strategiska läget. Det som behövs är starkare infrastruktur och integration för att binda samman de tillgångar som redan finns, summerade Lindström.
Riksdagsledamot Antti Kurvinen avslutade dagen.
Under seminariet presenterades också två nya analyser inom det Interreg Aurora-medfinansierade FLINC-projektet. Den ena granskar hur Nordic Connector kan finansieras. Den andra analyserar transportsystemet i norra Norden ur ett militärt mobilitets- och beredskapsperspektiv.
Tillsammans ger rapporterna konkreta svar på två frågor som löpte genom hela seminariet: vad skulle en fast förbindelse kunna bidra med – och vad krävs för att förverkliga den. Läs mer om de två rapporterna i separata artiklar.
Fakta:
Seminariet arrangerades av Kvarkenrådet EGTS inom ramen för FLINC-projektet, tillsammans med Finsk-svenska handelskammaren, under Wasa Future Festival den 13 augusti 2026. Sammanlagt deltog 290 åhörare på plats. Seminariet modererades av Sarah Väre, tillväxtchef vid Kvarkenrådet EGTS.
FLINC, Financing Large-scale Infrastructure – Case Nordic Connector, är ett projekt som medfinansieras av Interreg Aurora och leds av Kvarkenrådet EGTS. Projektet tar fram kunskapsunderlag om finansiering, regionala effekter, militär mobilitet och försörjningsberedskap med koppling till Nordic Connector. Resultaten ska även kunna användas i arbetet med andra stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt.
Länkar
- Se hela seminariet på YouTube
- Presentationsmaterial från seminariet HÄR
- Läs mer om FLINC-projektet HÄR
- Artikel 1 – Starkare förbindelser för ett tryggare och mer konkurrenskraftigt Norden: HÄR
- Artikel 3 – Ny analys visar villkoren för att finansiera Nordic Connector: HÄR
- Artikel 4 – Ny säkerhetsanalys pekar ut flaskhalsarna i norra Norden: HÄR
