Finansieringsanalysen är en av två nya rapporter som presenterades vid Kvarkenrådet EGTS och Finsk-svenska handelskammarens seminarium den 13 augusti. Den har tagits fram inom det Interreg Aurora-medfinansierade FLINC-projektet, där Kvarkenrådet EGTS är projektägare.
Anders Jungar, Manager vid PBI, presenterade analysen, som kompletterar Trafikledsverkets finländska förstudie från 2025 med finansieringsperspektiv, riskanalys och vägledning kring EU-finansiering.
Mer än en bro
En central utgångspunkt är att Nordic Connector inte bör behandlas som ett isolerat broprojekt. Rapporten beskriver satsningen som en programinvestering som kan omfatta den fasta förbindelsen, anslutande transportinfrastruktur på land samt möjliga förbindelser för elöverföring, vätgas och data.
De olika delarna kan organiseras och finansieras på olika sätt. Det kan förbättra programmets samlade förutsättningar och göra det möjligt att söka finansiering från flera källor.
Den analyserade förbindelsen är en cirka 94 kilometer lång vägförbindelse på ytan. Den lägsta uppskattningen av grundinvesteringen är 4,9 miljarder euro, men rapporten betonar att detta är en nedre uppskattning som inte omfattar någon riskreserv.
Fem finansiella scenarier
PBI har analyserat fem scenarier över en 50-årig verksamhetsperiod efter byggtiden. Antagandena varierar bland annat när det gäller investeringskostnad, byggtid, ränta, EU-stöd, statligt kapital, trafikvolymer och avgiftsnivåer.
Scenariernas trafikantaganden bygger på Trafikledsverkets behovsbedömning för en fast förbindelse över Kvarken från 2025.
I de tre försiktigare scenarierna blir det finansiella resultatet negativt. I det gynnsamma scenariot uppgår nuvärdet till cirka 2,1 miljarder euro och skulden kan återbetalas efter omkring 31 verksamhetsår. I det optimistiska scenariot är nuvärdet cirka 3,4 miljarder euro och återbetalningstiden omkring 21 år.
De positiva scenarierna bygger inte på en enda lösning. De förutsätter en kombination av lägre investeringskostnader, låga finansieringskostnader, tillräcklig trafik, EU-stöd på 18 procent och statligt kapital på 10–20 procent. De högsta analyserade avgifterna är 85 euro för en personbil och 250 euro för ett tungt fordon.
Analysen visar att Nordic Connector kan bli finansierbar när trafikintäkter kombineras med EU-stöd, statligt kapital och gynnsamma finansieringsvillkor.
Finansierbarhet och samhällsvärde är olika frågor
Rapporten gör en viktig åtskillnad mellan finansiell bärkraft och samhällsekonomiskt värde.
Att trafikavgifterna inte räcker för att finansiera hela investeringen betyder inte att projektet inte är samhällsekonomiskt och strategiskt försvarbart. Storskalig transportinfrastruktur finansieras sällan helt av sina användare. Den avgörnande frågan är därför inte bara vad infrastrukturen kostar eller vilka direkta intäkter den ger, utan vilka ekonomiska, logistiska, regionala och säkerhetsmässiga effekter som kan uppnås – och om dessa motiverar den offentliga insats som krävs.
Finansieringsrapporten analyserar hur Nordic Connector kan finansieras och organiseras, men bedömer inte omfattningen projektets regionala, ekonomiska och säkerhetsmässiga nyttor. Dessa behandlas i andra arbetspaket inom FLINC. Analysen av militär mobilitet är färdig, medan arbetet med de bredare regionala och ekonomiska effekterna fortfarande pågår. Tillsammans ger analyserna ett bredare underlag för den fortsatta bedömningen av Nordic Connector.
Gemensamt projektbolag föreslås
PBI rekommenderar att Nordic Connector organiseras genom ett gemensamt offentligt ägt projektbolag för Finland och Sverige, ett så kallat Special Purpose Vehicle. Modellen har likheter med organisationen bakom Öresundsbron.
Statligt ägande, garantier och kapital bedöms vara avgörande, medan privata aktörer främst kan medverka i byggande, drift och underhåll.
Rapporten pekar ut tre prioriterade nästa steg:
- Klarlägga möjligheterna till EU-finansiering tillsammans med CINEA.
- Arbeta för att Nordic Connector och centrala noder, bland annat Vasa hamn, inkluderas i TEN-T-nätet.
- Fördjupa de bilaterala diskussionerna mellan Finland och Sverige om styrning, riskfördelning och ett gemensamt projektbolag.
EU-kommissionens förslag till nästa CEF-program för 2028–2034 omfattar 51,5 miljarder euro för transporter, varav 17,5 miljarder föreslås för militär mobilitet. För delar med tydlig civil och militär funktion kan stödnivån bli högre än för vanlig transportinfrastruktur.
Finansieringsfönstret är därför viktigt, men rapportens slutsats är tydlig: vägen vidare kräver både europeisk finansiering och ett långsiktigt gemensamt åtagande från Finland och Sverige.
Fakta:
Seminariet arrangerades av Kvarkenrådet EGTS inom ramen för FLINC-projektet, tillsammans med Finsk-svenska handelskammaren, under Wasa Future Festival den 13 augusti 2026. Sammanlagt deltog 290 åhörare på plats. Seminariet modererades av Sarah Väre, tillväxtchef vid Kvarkenrådet EGTS.
FLINC, Financing Large-scale Infrastructure – Case Nordic Connector, är ett projekt som medfinansieras av Interreg Aurora och leds av Kvarkenrådet EGTS. Projektet tar fram kunskapsunderlag om finansiering, regionala effekter, militär mobilitet och försörjningsberedskap med koppling till Nordic Connector. Resultaten ska även kunna användas i arbetet med andra stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt.
Länkar
- PBI:s finansieringsrapport: HÄR
- PBI:s presentation: HÄR
- Se hela seminariet på YouTube – presentationen börjar vid cirka 04:29:14
- Läs mer om FLINC-projektet HÄR
- Artikel 1 – Starkare förbindelser för ett tryggare och mer konkurrenskraftigt Norden: HÄR
- Artikel 2 – Regionen har tillgångarna – nu måste de bindas samman: HÄR
- Artikel 4 – Ny säkerhetsanalys pekar ut flaskhalsarna i norra Norden: HÄR
