Infrastruktur är mer än transporter
Europaparlamentariker Merja Kyllönen satte tidigt tonen för dagen. Infrastruktur handlar inte längre enbart om transporter i traditionell mening, utan om hur flera samhällssystem binds samman.
– Vi talar om hur varor rör sig, hur energi flödar, hur data rör sig och hur Norden håller kontakten med sig självt och med världen. Framtiden är inte en plats, den är ett nätverk och optimering av helheter, betonade Kyllönen.
När hon fick frågan vilken enskild infrastruktursatsning hon helst skulle se att Europa förverkligade under de närmaste fem åren pekade hon på Kvarkenkorridoren (Nordic Connector). Poängen var att korridoren inte enbart handlar om en väg eller en bro, utan om ett sammanhängande regionalt system för transporter, energi, industri, data och försörjningsberedskap.
Hon vände samtidigt på den traditionella bilden av Norden som ett randområde. Regionen bör i stället ses som en port mellan Atlanten och Östersjön och mellan Europa och Arktis, samt mellan industriella resurser och nya globala behov.
Kvarkenrådet EGTS är enligt Kyllönen ett konkret exempel på att gränsöverskridande samarbete kan fungera i praktiken.
– Ekonomin känner inga gränser, om inte infrastrukturen bygger dem, konstaterade hon.
Hon lyfte också fram den ömsesidiga tilliten mellan de nordiska länderna som en konkurrensfördel.
Merja Kyllönen höll öppningstalet med rubriken: Framtidens infrastruktur – viktigt både för industriell tillväxt och nya Nordens säkerhet.
Handel i en förändrad världsordning
Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid beskrev hur det handelspolitiska landskapet håller på att förändras. USA:s protektionistiska linje, spänningarna mellan de stora ekonomiska blocken och ett mer komplext förhållande till Kina påverkar förutsättningarna för europeisk industri.
I detta läge behöver Sverige och Finland enligt Ahnlid värna EU:s inre marknad och den regelbaserade handeln. Länderna kan samtidigt gå före genom att fördjupa den nordiska integrationen.
Budskapet knöt an till Kyllönens resonemang: när omvärlden blir mer osäker ökar värdet av välfungerande regionala marknader och robusta förbindelser mellan grannländer.
Anders Ahnlid talade om den nya världsordningen i handeln.
Beredskap byggs i vardagen
Oriolas vd Katarina Gabrielson använde läkemedelsförsörjningen som exempel på hur beroende Norden och Europa är av andra länder och långa internationella försörjningskedjor.
För att stärka beredskapen lyfte hon tre principer: tydlighet, robusthet och samverkan.
Tydlighet innebär att ansvar och roller måste vara klara i en komplex försörjningskedja. Annars riskerar både tempo och handlingskraft att gå förlorade när något händer. Robusthet handlar om att systemen måste fungera redan i vardagen. Ett system som inte fungerar under normala förhållanden fungerar sällan bättre under press.
Den tredje principen är samverkan. Ingen aktör kan ensam trygga läkemedelsförsörjningen. Det krävs samarbete mellan myndigheter, läkemedelsindustri och distributionsled, och i ett nordiskt sammanhang bättre samspel över gränserna.
– Näringslivet måste ta sitt ansvar, men också arbeta tillsammans, sade Gabrielson.
Hon pekade på ett konkret nordiskt problem; nationella regler kan göra det svårt att snabbt distribuera läkemedel från lager i ett nordiskt land till patienter i ett annat. Fler aktörer behöver därför tänka och agera nordiskt, med färre gränshinder och bättre samordning.
Samtidigt är Norden för litet för att lösa alla försörjningsfrågor på egen hand. Gabrielson betonade därför också behovet av samarbete på EU-nivå.
Katarina Gabrielsons presentationsrubrik var: Läkemedelsdistribution i fokus – försörjningsberedskap och samverkan i Norden.
De inledande diskussionerna visade hur nära infrastruktur, handel och försörjningsberedskap hänger samman. I en mer osäker omvärld blir det nordiska samarbetet allt viktigare och tilliten behöver omsättas i fungerande förbindelser och konkret samverkan.
Det knöt an till de ord som Kjell Skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren, inledde seminariet med:
– Att vara en god granne är nästan heligt här uppe i Norden.
Senare under dagen riktades blicken mot Kvarkenregionens tillväxtpotential, finansieringen av Nordic Connector och transportsystemets betydelse för militär mobilitet och civil beredskap.
Kjell Skoglund inledde seminariet med en välkomsthälsning.
Fakta:
Seminariet arrangerades av Kvarkenrådet EGTS inom ramen för FLINC-projektet, tillsammans med Finsk-svenska handelskammaren, under Wasa Future Festival den 13 augusti 2026. Sammanlagt deltog 290 åhörare på plats. Seminariet modererades av Sarah Väre, tillväxtchef vid Kvarkenrådet EGTS.
FLINC, Financing Large-scale Infrastructure – Case Nordic Connector, är ett projekt som medfinansieras av Interreg Aurora och leds av Kvarkenrådet EGTS. Projektet tar fram kunskapsunderlag om finansiering, regionala effekter, militär mobilitet och försörjningsberedskap med koppling till Nordic Connector. Resultaten ska även kunna användas i arbetet med andra stora gränsöverskridande infrastrukturprojekt.
Länkar
- Se hela seminariet på YouTube
- Presentationsmaterial från seminariet HÄR
- Läs mer om FLINC-projektet HÄR
- Artikel 2 – Regionen har tillgångarna – nu måste de bindas samman: HÄR
- Artikel 3 – Ny analys visar villkoren för att finansiera Nordic Connector: HÄR
- Artikel 4 – Ny säkerhetsanalys pekar ut flaskhalsarna i norra Norden: HÄR
