Under New Nordic -seminariet fick åhörarna inte enbart ta del av argument för en fast Kvarkenförbindelse och andra satsningar på infrastruktur – de fick också höra konkreta fakta om vilka effekter infrastrukturförbättringar kan tänkas ha, vad de skulle kosta och vilka satsningar som borde prioriteras. Nationalekonomerna Theo Herold och Maria Persson stod för dessa presentationer.
Theo Herold är doktorand i nationalekonomi vid Svenska Handelshögskolan och har på uppdrag av SFP och tankesmedjan Agenda tagit fram en rapport där han lyfter vilka infrastruktursatsningar som skulle ha störst inverkan på Finlands roll i Europa och Norden. Den ena är att bygga 722 km ny motorväg – det andra en fast förbindelse över Kvarken.
– Vi borde bli bättre på att tänka större i Finland. Det är fullt möjligt att vara både realistisk och pragmatisk men tänka visionärt samtidigt, konstaterade Herold, vars huvudbudskap låg i ett långsiktigt tänkande med satsningar som motarbetar och förebygger landets utmaningar.
– Att satsa på infrastrukturen är ett självändamål, konstaterade han.
Stora infrastruktursatsningar pågår som bäst på andra håll i världen: Världens längsta hängbro ska byggas över Messinasundet, Rail Baltica ska integrera Baltikum med det europeiska järnvägsnätet, Danmark ska förenas med Tyskland via Fehmarnbelt-tunneln och det finns planer på att komplettera Öresundsbron med en metrolinje.
Det förändrade säkerhetspolitiska läget bidrar med ytterligare en dimension till diskussionen, samtidigt som en fast förbindelse över Kvarken skulle öppna trafiken till de norska Atlanthamnarna och skapa en ny, gemensam arbetsmarknad i området.
– Omvärldsläget ställer nya krav, men det är också odiskutabelt att infrastruktursatsningar skapar välfärd, konstaterade Herold. Därtill handlar det om att tillgodose framtida trafikprognoser samt det faktum att Finland har Nordens högsta kostnader för logistik, tillägger han.
Herold lägger fram ett konkret förslag med två gigantiska åtgärder: En fast Kvarkenförbindelse och att uppdatera vägsträckorna mellan Vasa och Tammerfors, Vasa och Uleåborg samt Åbo och Tammerfors till motorvägar. Det skulle innebära en ökning av andelen motorväg i Finland med 76 procent – idag består vårt vägnät endast till 1,2 procent av motorväg.
– Det är en ambitiös satsning, men inte omöjlig. Den skulle göra Finland till en betydligt mer integrerad del av Europa samtidigt som både konkurrenskraft och krisberedskap skulle förbättras, anser Herold och tillägger att den ekonomiska nyttan och tidsinbesparingarna skulle överväga kostnaderna för investeringarna.
Theo Herold är doktorand i nationalekonomi vid Svenska Handelshögskolan och har på uppdrag av SFP och tankesmedjan Agenda tagit fram en rapport där han lyfter vilka infrastruktursatsningar som skulle ha störst inverkan på Finlands roll i Europa och Norden. Hit hör en fast Kvarkenförbindelse och en utbyggnad av landets motorvägar med över 700 km.
Maria Persson, docent och lektor vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, kunde presentera en studie som visar att handeln mellan Sverige och Danmark ökade med hela 25 procent tack vare Öresundsbron – en effekt lika stor som av att gå med i EU.
De största hindren för förverkligandet är landets växande reparationsskuld för vägnätet, finansieringsfrågorna, miljöriskerna och den skepticism som finns bland politikerna. Och just för att kunna bidra med ett bättre beslutsunderlag för politikerna, har Maria Persson, docent och lektor vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, och hennes kollegor genomfört en studie på effekterna av Öresundsbrons öppnande.
– Vi hoppas kunna bidra till kunskapsläget, konstaterar Persson. Innan visste man förvånansvärt lite om fasta förbindelsers effekt på bilateral handel, det vill säga handel mellan två länder.
Frågan de ställde sig i studien var hur mycket extra, aggregerad bilateral handel, som skapades mellan Sverige och Danmark åren efter Öresundsbrons öppnande 2000.
– Handelshindren var låga mellan länderna redan innan. Vi hade gott om färjeförbindelser så man kunde förvänta sig att effekten inte var så stor, inledde hon.
Antagandet visade sig vara fel. Studiens resultat pekar på att handeln mellan de båda länderna ökade med hela 25 procent fram till finanskrisen 2008 – en siffra som kan jämföras med handelseffekten av att gå med i EU. Studien undersökte dessutom enbart handeln med produkter – inte tjänster.
-En fast förbindelse innebär att inget skifte i transportsätt krävs, man får kontinuerlig service utan väntetid och dessutom underlättar den personliga möten, vilket ofta kan vara avgörande inom handeln, förklarar Persson.
Såväl Herolds som Perssons presentationer kan ses i efterhand på YouTube där seminariet finns i sin helhet på länken https://www.youtube.com/live/NONokA4dmwg?si=lqCOStck3sic6Bwt.
Text och foto: Anna Sand/bySand
Seminariet arrangerades av Finsk-svenska handelskammaren i samarbete med Kvarkenrådet, som genomförde arrangemanget inom ramen för sitt projekt FLINC – Financing Large-scale Cross-border Infrastructure – Case Nordic Connector, finansierat av Interreg Aurora. Evenemanget var en del av Wasa Future Festival, som varje år i början av augusti samlar experter, innovatörer och beslutsfattare för att diskutera aktuella samhällsfrågor och framtida samarbeten.
