Elbilarna har på senare år slagit igenom i en takt som få hade kunnat föreställa sig. Och i takt med att batterierna blivit effektivare har också elflyget blivit en reell möjlighet. Det finns redan tvåsitsiga elplan på marknaden, och en handfull företag världen över håller dessutom på och utvecklar passagerarplan som drivs med el. Dessa plan beräknas vara ute på marknaden år 2026.
– Till och med jag som är en optimistisk person har blivit förvånad över hur långt hunnen tekniken på området är och hur snabbt utvecklingen går framåt, säger Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström.
Stränga säkerhetskrav
Kvarkenrådet har sedan början av 2020 drivit ett projekt med målet att kartlägga elflygsbranschen och förbereda regionen på att ta i bruk den nya tekniken. En av dem som jobbat med projektet är Arne Smedberg, vd på BioFuel Region i Umeå.
– Kort sagt kan man säga att tekniken för elflyg redan finns, men att det är certifieringen som tar tid för tillfället. Säkerhetskraven är stora inom flygbranschen och det är en lång process att få nya plan godkända, säger Smedberg.
Det här är också orsaken till att några av de företag som utvecklar elflygplan använder sig av gamla redan godkända flygplanskroppar, men byter ut motorerna mot elmotorer.
19-sitsiga plan på kommande 2026
Hur ser då det tekniska läget ut för elflygsbranschen för tillfället?
-
-
-
-
- Ute på marknaden finns redan tvåsitsiga elplan, som används på flera håll i världen. Flygtiden för de här planen är cirka två timmar.
- Passagerarplan för 9–19 passagerare med en räckvidd på 400 km är under utveckling. Certifieringen av planen väntas vara klar 2026, då planen alltså kunde vara i kommersiellt bruk.
- Nästa steg kan vara plan för fler passagerare eller med förlängd räckvidd. Dessa väntas vara flygfärdiga kring 2030, men mycket beror förstås på hur snabbt batterierna utvecklas.
- Dessutom utvecklas också elflyg för vertikal start och landning, det vill säga en sorts eldrivna farkost som ofta kombinerar flygplanets fördelar vid transport med helikopters fördelar vid start och landning
-
-
-
Kort sagt kan man säga att tekniken för elflyg redan finns, men att det är certifieringen som tar tid för tillfället. Säkerhetskraven är stora inom flygbranschen och det är en lång process att få nya plan godkända
Arne Smedberg, vd på BioFuel Region i Umeå
Batteritekniken går framåt
De batterier som idag används i elflyg är litiumjonbatterier av samma typ som används i elbilar. Under utveckling är så kallade fast fas-batterier (solid state-batterier) som kommer att kunna laddas snabbare och som innehåller dubbelt så mycket energi i förhållande till sin vikt jämfört med dagens batterier. Hur långa sträckor man kan flyga med elplan i framtiden hänger alltså starkt ihop med batteriutvecklingen.
Förutom rena elplan utvecklas också hybridplan, som drivs med el och vätgas. Ett sådant plan har redan provflugit i Tyskland. Dessa plan kommer att kunna flyga längre sträckor än de plan som drivs med el till hundra procent.
Flygbolagen har redan gjort föravtal om elplan
Kvarkenrådet är inte den enda aktören som tror på elflyg – också många flygbolag verkar göra det. Ett av startup-bolagen som utvecklar eldrivna passagerarplan, svenska Heart Aerospace, har redan landat flera föravtal om sitt 19-sitsiga eldrivna flygplan. Bland annat United Airlines har meddelat att bolaget köper hundra elplan, och Finnair har meddelat om köp av tjugo eldrivna plan.
– De företag som utvecklar elplan är oftast startups. De traditionella flygplanstillverkarna verkar inte så intresserade, antagligen för att deras fokus ligger på stora plan. Och det kommer att räcka länge innan vi har stora eldrivna plan i luften, säger Smedberg.
Ett problem är att tarifferna på flygplatserna idag är de samma för alla typer av plan, vilket betyder att tariffen lätt utgör en orimligt stor del av biljettpriset när man flyger med ett litet plan.
Arne Smedberg, vd på BioFuel Region i Umeå
Tekniken inget hinder
Arne Smedberg menar att det inte är tekniken som för tillfället sätter hinder för att elflyg ska kunna slå igenom, utan främst andra faktorer. Förutom att de stränga säkerhetsbestämmelserna gör certifieringen långsam är infrastrukturen i flygbranschen inte anpassad efter elflyg.
– Det finns för tillfället inga standarder för laddningsstationer, och det betyder förstås att flygplatserna ännu inte vill investera i dem. Också företagen som utvecklar laddningsstationer är lite avvaktande, säger Smedberg.
Ett annat problem är att tarifferna på flygplatserna idag är de samma för alla typer av plan, vilket betyder att tariffen lätt utgör en orimligt stor del av biljettpriset när man flyger med ett litet plan.
Flyget kan bli miljövänligt
– Flygbranschen är rätt konservativ och den har fungerat efter i stort samma logik under många decennier. Därför tar det tid att vända skutan, säger Smedberg.
Han är ändå optimistisk när det gäller elflygens framtid.
– Det finns en stark press på flygbranschen att bli mer miljövänlig. Om man kan flyga med el istället för fossila bränslen blir flyget plötsligt ett miljövänligt sätt att resa.
FAIR
(Finding innovations to Accelerate the Implementation of electric Regional aviation) är ett första steg mot en snabb introduktion av ett hållbart flyg i Kvarkenregionen.
Projektet höjer kunskapen om elflyg, utreder möjligheterna och kartlägger både behov och de tekniska investeringarna som behövs.
Läs mer flyfairkvarken.com
