När tullintäkter inte räcker till – vad en fast förbindelse över Kvarken faktiskt kräver
Storskalig gränsöverskridande transportinfrastruktur kan sällan finansieras enbart genom användaravgifter, särskilt i glest befolkade regioner. Detsamma gäller Nordic Connector, där den planerade fasta förbindelsen över Kvarken, mellan Finland och Sverige, lyfts fram som ett sätt att stärka resiliens, tillgänglighet och tillväxt i Norden. Investeringar av den här omfattningen motiveras i stället vanligtvis av bredare samhällsekonomiska och strategiska nyttor. Samma gäller även annan storskalig infrastruktur i glest befolkade gränsregioner.
Analyserna som utförs inom FLINC-projektet bygger på Trafikledsverkets genomförbarhetsstudie, som färdigställdes 2025 i samarbete med Trafikverket i Sverige. Studien bedömde sex tekniskt genomförbara alternativ med uppskattade totalkostnader på mellan cirka 5 och 29 miljarder euro.
Vad analysen hittills visar
Den pågående analysen undersöker hur storskalig gränsöverskridande infrastruktur skulle kunna finansieras i regioner där trafikvolymerna ensamma sannolikt inte räcker för att göra investeringarna ekonomiskt självförsörjande.
– Förstudien visade att en fast förbindelse är tekniskt möjlig och bedömde dess kostnader. Den lämnade ändå flera avgörande frågor obesvarade: hur en investering av den här storleken kan finansieras och vilka bredare samhälleliga nyttor den faktiskt skapar. Det är de frågorna som avgör om stora gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar som Nordic Connector kan förverkligas, säger Mathias Lindström, direktör vid Kvarkenrådet EGTS och projektledare för FLINC.
Emil Holmberg, Junior Analyst och Anders Jungar, senior konsult vid PBI Research Institute Oy, arbetar med analyser av finansieringsmodeller och ekonomisk hållbarhet inom FLINC-projektet.
Analysen indikerar att Nordic Connector bör betraktas som en bredare långsiktig programinvestering snarare än en enskild fristående transportinvestering. Ett alternativ som för närvarande utvärderas är ett gemensamt ägt projektbolag, liknande de strukturer som använts för Öresundsbron och Fehmarn Bält-förbindelsen.
Finansiell modellering av själva den fasta förbindelsen, baserad på underlag från Trafikledsverkets studie, visar att minskade investeringskostnader, tillgång till EU-medfinansiering, gynnsamma lånevillkor samt en högre trafikefterfrågan än prognostiserat skulle förbättra investeringens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
– Vår finansiella modellering visar att investeringen kan bli hållbar, men förutsättningarna måste vara de rätta: kostnadsminskningar, EU-medfinansiering, förmånliga finansieringsvillkor från långivare och en trafikefterfrågan som överstiger nuvarande prognoser. Inget av detta är garanterat, men inget ligger heller helt utom räckhåll. Slutresultaten kommer att presenteras för FLINC:s styrgrupp i juni 2026, säger Anders Jungar, senior konsult vid PBI.
Studien understryker också vikten av att skilja mellan finansieringsbarhet och samhällsvärde. Den fasta förbindelsen skulle kunna generera bredare ekonomiska effekter och strategiska nyttor kopplade till militär mobilitet och försörjningsberedskap. Dessa effekter genererar inga direkta intäkter för det gemensamt ägda projektbolaget, men utgör den huvudsakliga motiveringen för offentlig finansiering och EU-medfinansiering.
Den centrala beslutsfrågan är därför inte enbart om den fasta förbindelsen kan finansiera sig själv genom användaravgifter, utan också om dess bredare ekonomiska och strategiska nyttor är tillräckliga för att motivera den offentliga investering som krävs. Bredare samhälleliga och säkerhetsrelaterade nyttor analyseras separat inom FLINC:s arbetspaket 3. Detta arbete pågår fortfarande.
Vad behöver hända härnäst
Ur ett finansieringsperspektiv pekar PBI:s analys på konkreta nästa steg, såsom att säkerställa TEN-T-status för Nordic Connector och noderna längs dess sträckning, samt att föra de bilaterala diskussionerna mellan Finland och Sverige vidare kring styrning, riskfördelning och strukturen för ett gemensamt projektbolag.
Slutresultaten kommer att presenteras för FLINC:s styrgrupp i juni 2026 och publiceras i sin helhet senare i år.
Delta i diskussionen
Du är varmt välkommen att delta vid Wasa Future Festival, där pågående arbete kring finansierings- och säkerhetsdimensionerna av gränsöverskridande infrastruktur kommer att presenteras. Sessionen “Norden imorgon – tillväxt trots globala spänningar” äger rum torsdagen den 13 augusti 2026 kl. 13.00–16.15 på Mindsquare, Wasa Innovation Center i Vasa. Programmet hålls på finska och svenska.
Arbetet kring finansieringsdimensionen av storskalig gränsöverskridande infrastruktur kommer även att presenteras under Almedalsveckan 2026.
Om projektet FLINC
Denna studie i FLINC projektets arbetspaket 1 genomförs av: PBI Research Institute Oy på uppdrag av Kvarkenrådet EGTS
FLINC (Financing Large-scale Infrastructure – Nordic Connector) är ett Interreg Aurora-projekt med medfinansiering från Europeiska unionen och koordineras av Kvarkenrådet EGTS. Projektet använder Nordic Connector som fallstudie. Inom Nordic Connector lyfts den planerade fasta förbindelsen över Kvarken mellan Finland och Sverige fram som ett sätt att stärka resiliens, tillgänglighet och tillväxt i Norden. FLINC utvecklar kunskap och metoder för att bedöma gränsöverskridande infrastruktur på nordisk och europeisk nivå.
Projektpartners: Kvarkenrådet EGTS (ensam stödmottagare, EGTS)
Referensgruppen inkluderar representanter från bland annat Trafikledsverket, Traficom och Trafikverket.
Finansiärer: Interreg Aurora, Lapin liitto, Trafikledsverket, Vasa stad, Umeå kommun
Projekttid: 1.4.2025–31.12.2026
Projektets budget: 599 600 euro
Läs mer: https://www.kvarken.org/projekt/flinc/
Denna artikel är en del av artikelserien FLINC som presenterar pågående analyser inför slutresultaten. I seriens övriga artiklar presenteras arbete kring bredare samhälleliga nyttor och säkerhetsrelaterade dimensioner av gränsöverskridande infrastruktur.
