Det officiella samarbetet mellan Finland och Sverige över Kvarken fyller 50 år och Kvarkenrådet EGTS firade det den 18.6 med en Kvarkenfest-festival på Elisa Stadion i Vasa. Före festivalen fick en grupp på ungefär 100 inbjudna gäster från kultur- och näringslivet samt den offentliga sektorn njuta av dialog, kultur och intressanta talturer vid KvarkenTalks-evenemanget vid Villa Sandviken.
Temat för regionens kultur- och näringslivsforum var att bygga framtiden. Kvarken står inför en ny era när en ny båt trafikerar där och stora industri-investeringar pågår eller planeras i båda länderna. Tillsammans skapar dessa förutsättningar för ökat gräsrots- och kultursamarbete.
I den avslappnade atmosfären på KvarkenTalks-evenemanget diskuterade de inbjudna gästerna från kultur- och näringslivet samt den offentliga sektorn livligt. Foto: Niclas Glasberg
”Vill man ha tillväxt behöver man också människor”
Moderator Hippi Hovi från Kust Österbottens Företagare styrde diskussionen till det första temat regionens attraktionskraft och vad vi kan åstadkomma tillsammans ur ett nordiskt perspektiv. Siv Forssén, Västerbottens handelskammare, och Mikael Hallbäck, Österbottens handelskammare, presenterade de pågående och framtida storsatsningarna i regionerna och betonade båda två att en av de största utmaningarna är att skaffa kompetent arbetskraft.
– Kommuner och regioner måste satsa på invånarnas service och infrastruktur, som till exempel skolor. Västerbotten är en stark industriregion med högst tillväxt i Sverige och den region som har kommit längst med återhämtningen. Arbetskraftsbristen är betydande för även om alla skulle ha precis rätt utbildning räcker inte befolkningen i området fortfarande till för att möta alla företagens behov. Det kommer fortfarande att ske stora förändringar i Sveriges interna migrationsströmmar, berättade Forssén.
Hallbäck fortsatte på samma teman:
– I Österbotten har vi den lägsta arbetslösheten i Fastlands Finland, läget är alltså detsamma som i Västerbottensregionen. De inhemska språkgrupperna kommer att krympa och tills år 2040 kommer 20 procent av befolkningen härstamma från andra ställen. Vill man ha tillväxt behöver man också människor. Vi måste kunna attrahera och behålla internationell arbetskraft. Vi behöver en gemensam vision om hur vi kan vara ett modellområde för internationell arbetskraft, konstaterade han.
Foto: Niclas Glasberg
”Vi måste vara bäst i världen på det vi gör”
Dialogernas andra tema var export, affärsmöjligheter och infrastruktur. Rickard Carstedt från Region Västerbotten började med att uppmana dig att tänka större:
– Vi kanske inte kan rädda världen från klimatförändringarna men vi kan visa världen att förändring är möjlig. Vi är skickliga på digitalisering därför behöver vi utveckla mer av det vi är bra på. Vi är bara i början av resan men vi behöver visa resten av världen var i allt det är möjligt för oss att vara hållbara och agera hållbart.
Kristian Schrey, vd för Viexpo, betonade att Kvarkenregionen måste vara bäst i världen på det de gör.
– Finland lever på export, därför måste vi sträva efter att vara bäst på det. Under pandemin har företag hittat digitala lösningar med stormsteg. Resursbristen och arbetskraftsbristen har dock hållit i sig under en lång tid och har successivt förvärrats. Vi behöver all sorts know-how i företagen men särskilt spetskompetens och människor som redan har nätverk på plats, konstaterade han.
Foto: Niclas Glasberg
Utbildning till en färskvara?
Heidi Hansson, vicerektor vid Umeå universitet, var särskilt oroad över studenter som attraheras av arbetslivet innan examen:
– Man måste tänka långsiktigt med studier och kompetens och ge de studerande tid att slutföra sina studier. Utbildning kommer vara en färskvara och därför kommer vi att behöva mer kontinuerligt lärande och kritisk granskning av regionen i framtiden. Vi kan kanske snart vara i en sådan situation där vi har den äldsta batterifabriken i världen i vår region. Hur agerar vi då och vad siktar vi på?
Janne Wikström från Kulturfonden för Sverige och Finland lyfte fram integrationen av utländska studerande:
– Vi har mycket att göra för att det ska vara lättare att stanna i landet efter studierna.
Foto: Niclas Glasberg
Samarbete byggs upp genom dialog
Alla talare deltog också i en paneldiskussion med Joakim Strand, Kvarkenrådets styrelseordförande, som sammanfattade de diskussioner som förts och målade upp en framtidsbild av vad som kan åstadkommas nu och i framtiden genom samarbete i Kvarkenregionen.
Paneldeltagarna hoppades att EU skulle bekanta sig med regionen och dess geografi.
– Beslutsfattarna måste också diskutera med företag och gå igenom vad som behövs i företagen. Vi måste själva bli mer övertygade om att vi har alla förutsättningar att vara den livskraftigaste regionen världen, påpekade Schrey.
– EU behöver oss mer än vi behöver dem för vi har det kunnande som världen behöver i den gröna omställningen, konstaterade Strand.
Paneldeltagarna blev också visionärer när de började fundera hur Kvarkenregionen kommer att se ut om 25 år, då det är dags att fira 75-årsjubileet av samarbete i Kvarkenregionen.
– Då kommer vi ha ett hotell mitt i Kvarken och det går en väg dit från båda hållen, funderade Hallbäck.
Genom gränsöverskridande samarbete har Kvarkenregionen större chanser att möta gemensamma utmaningar och ta tillvara gemensamma möjligheter. Efter livliga diskussioner var paneldeltagarna och hela publiken överens: Det mest värdefulla är att träffas och bygga samarbete genom diskussioner. Det lyckades KvarkenTalks-evenemanget utmärkt med.
Foto: Niclas Glasberg
KvarkenTalks-samarbetspartners: Kvarkenrådet, Hanaholmen, Kulturfonden för Sverige och Finland, Kust-Österbottens Företagare, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Viexpo, Västerbottens handelskammare och Österbottens handelskammare.
Ursprungstext: Johanna Hietikko-Koljonen, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK