Östersjöns nya roll efter NATO-utvidgningen

När Finland och Sverige gick med i NATO förändrades säkerhetspolitiken för hela Norden. De 95 miljoner ton varor som årligen passerar genom regionens hamnar kan stå inför nya utmaningar genom hybridoperationer i Östersjön. ”Geopolitiska kontinentalplattor är i rörelse”, konstaterade försvarsanalytikern Robin Häggblom vid seminariet i anknytning till Kvarkenrådets årsmöte.

Robin Häggblom, diplomingenjör och oberoende försvarsanalytiker bakom militärbloggen Corporal Frisk, arbetar som Senior Advisor på det danska företaget Risk Intelligence. Han beskrev en värld i förändring där etablerade förhållanden ändras.

Den amerikanska politiken under Donald Trump är en viktig orsak till dagens osäkerhet, även om amerikanska väljare genomgående i 25 år röstat på kandidater som förespråkat en mindre global roll för USA.

– Trump är på sätt och vis en logisk, populistisk slutpunkt för en trend som pågått länge, konstaterade Häggblom.

Samtidigt förskjuts den ekonomiska tyngdpunkten mot Asien och konflikter på ena sidan av världen får återverkningar långt bort på grund av globaliseringen. Från Gaza till Huthiernas robotkrig i Röda havet saknar många konflikter konkreta slutmål.

– Det är väldigt svårt att bedöma vart det här kommer att sluta, sade han.

En annan faktor som påverkar dagens säkerhetspolitik är kärnvapen och den så kallade ”stability-instability-paradoxen”. Samtidigt som kärnvapen minskar risken för stormaktskrig, skapar de instabilitet genom att ge skydd för konflikter på lägre nivå. Intresset för kärnvapen ökar runt om i världen, delvis på grund av att förtroendet för USA:s kärnvapenparaply fått ”en liten törn”

Robin Häggblom, diplomingenjör och oberoende försvarsanalytiker bakom militärbloggen Corporal Frisk, arbetar som Senior Advisor vid det danska riskanalysföretaget Risk Intelligence. I Sundsvall presenterade han en analys av det förändrade säkerhetsläget i Europa och dess konsekvenser för Kvarkenregionen.

Från nationellt försvar till allierad styrka

NATO-medlemskapet har enligt Häggblom förändrat den säkerhetspolitiska kartan för hela Norden.

– Sveriges försvarsmakt ska inte längre i första hand försöka stoppa en invasionsflotta som kommer över Östersjön mot Gotland eller den svenska kusten, förklarade han.
– Istället handlar det nu om att tillsammans med allierade försvara Baltikum eller norra Finland och upprätthålla kontrollen över Östersjön.

I detta sammanhang utgör Östersjön en central utmaning. Häggblom betonade havets enorma betydelse – Finlands hamnar hanterar cirka 95 miljoner ton varor årligen, ungefär 85 procent av landets import och export.

– Det är svårt att överdriva Östersjöns betydelse för våra samhällen, konstaterade han.

Samtidigt fungerar detta åt båda håll. 55 procent av Rysslands export av gas och olja går över Östersjön, vilket motsvarar mellan 15 och 30 procent av hela värdet på den ryska federala statsbudgeten.

Pågående hybridoperationer i Östersjön

Ryssland har enligt Häggblom börjat använda hybridoperationer för att påverka västländsk handel. Detta inkluderar övningsområden som stör handelssjöfarten och bordningar av fartyg. Som exempel nämnde han den senaste tidens operationer mot ett estniskt tankfartyg i finska viken.

Nästa steg på skalan skulle kunna vara sjöminor – svåra att spåra tillbaka men som kan påverka sjöfarten även i små mängder.

Om en kris skulle uppstå är det inte möjligt att snabbt omdirigera logistikflödena från Östersjön.

– 95 miljoner ton bara i finska hamnar. Ingenstans ser vi sådana mängder lastbilar, lastbilschaufförer, tågvagnar som står tomma och väntar, förklarade Häggblom.

Handelssjöfarten är helt enkelt för effektiv för att ha reservkapacitet stående. För Sveriges del påverkas inte bara Göteborg som största hamn – även hamnar som Sundsvall kräver färd över Östersjön för transporter längre bort än till Kalix.

Häggblom pekade på att sjöfarten reagerar olika i kristider. I Ukraina fortsätter en del fartygstrafik trots kriget, medan rederier i Röda havet väljer längre omvägar för att undvika Huthiernas robotanfall.

– Containerrederier har just nu goda möjligheter att sätta in lite längre rutter, konstaterade han, men betonade att vissa flöden ändå kommer att styras om i en kris.

Dels kommer fartyg att välja andra rutter om de upplever risk, dels kommer efterfrågan att falla bort när transportkostnaderna stiger. Det första steget för myndigheterna blir att försöka se till att logistikflödena fortsätter så normalt som möjligt även under en kris. Detta förklarar varför både den finska och svenska flottan planerar större fartygsklasser för att bättre kunna eskortera handelsfartyg.

Häggbloms presentation visade att Kvarkenregionen och Norden som helhet står inför nya säkerhetspolitiska förutsättningar efter NATO-utvidgningen. Speciellt Finlands ekonomi är beroende av logistikkedjor över Östersjön, vilket skapar utmaningar i det förändrade säkerhetspolitiska läget.

Följ med Robins analyser här

Kvarkenrådets årsmöte och seminarium 2025 bjöd på analyser, projektpresentationer, nätverkande och konkreta framtidsfrågor för regionen.